V 35 men bara 31 dagar kvar
Om en månad kommer lillebror! Tråkigt att veta datum innan men det kommer att bli snitt denna gången. Bara att inse att ”den perfekta förlossningen” inte kommer att hända mig, tycker mina två förlossningar har varit jättejobbiga.
Det krävdes inte så mycket övertalning när jag berättade om mina känslor och de (först samtal med en barnmorska för förlossingsrädda och sen med min läkare) läste i journalen om när Julia och Thea föddes. Men det var ändå mitt beslut, hade hoppats att de också skulle tycka det var det bästa.
Thea fastnade nämligen med axlarna och var livlös när hon kom ut så de fick springa iväg med henne. Adrian tycker också det var en jobbig upplevelse, han fick hänga med till rummet där de jobbade med att få igång andningen på henne. Sen ambulans till Lund några timmar senare för hon mådde fortfarande dåligt. Det behöver inte bli så denna gången tyckte doktorn så hans rekommendation var ändå vanlig förlossning för jag KAN ju föda barn.
Men vid mitt senaste besök sa doktorn att han kände efter vårt förra samtal, då han bokat in snittet, att det ändå var rätt beslut. Det var jätteskönt att höra, man vill ju göra det som är bäst för alla.
Så nu hoppas jag att det kommer att gå lugnt och stilla till, att det genom luckan på magen kommer en bebis som inte är blå och tyst och att Adrian får klippa navelsträngen. Fast jag har inte så höga krav, är nöjd så länge vi har en bebis med oss hem.